I morse blev jag kallad jänta(!) när vi var ute på promenad. Vet inte om jag ska ta det som en komplimang. Karl´n som sa det är nog inte så mycket äldre än mig tror jag. Det är förresten samma man som inte begrep varför pilska taxhanen inte ville komma på inkallning när han träffat höglöpande tibbeprinsessan. Idag hade han "bara" med sig två lösa jack russels, jag fann det olämpligt att gå närmare dessa lösa vovvar så jag stannade och väntade. Då upplyste han "jäntan" om att det gick bra att gå vidare. Jag valde att stå kvar...
Lite stumt känns det i låren efter gårdagens utflykt och tibben får en vilodag så att vi orkar med en aktiv promenad och fikakväll i morgon.
Förmiddagen har vi ägnat åt att borsta skog ur pälsen, borsta tänder och göra prinsessan riktigt snygg.