Kvällspromenad "i stan"

Igår var bästa varghundsväninnan på besök för kvällspromenad i stan.
En väldigt glad Carla var nöjd att få sällskap och kom mycket väl ihåg fikastället sen förra (och första) gången vi gick samma sträcka. Det blev tvärnit vid bänken och en trumpen min när inget fika bjöds. Lite apportering av rulle hann vi med och Carla lånade ut sin rulle till I. Fina avlämnanden och C fick hämta på lite krångliga ställen. Kul tyckte hon och levererade med väldig fart.
Lite brydd var I över mängden hästar vi mötte efter vägen, fel ställe liksom. Störst ögon gjorde hon över konstiga stadsbor som sätter hjul på skidorna och åker omkring på asfalt. Mycket märkligt minst sagt!
Det härliga vädret gjorde att vi blev ute extra länge, en redig promenad på nästan två timmar.
Nöjd vovve tog på sig nattmössan medan jag avsmakade ruggigt goda, hembakta snickerskakor tillsammans med en tekopp. En klart godkänd kväll i trevligt sällskap.

 

Lat...

får man vara ibland. Värmen gör att vi inte orkar hitta på så mycket. Jag är inte heller helt pigg i kroppen så idag fick det bli en promenos till stocken där jag slängde ut ett godissök till lilla fröken.
På vägen dit passerade vi en hund modell större som lekte, glädjande nog i lina. Bra att det finns hundägare som tänker säkerhet. Med lite jobb fixade Carla att gå fot förbi och med hjälp av godissöket kunde hon också strunta i att den jagade efter en frisbee.
På vägen hem ville hon bestämt gå upp på kullen och fortsätta sin utgrävning.
Jorden yrde runt en glatt viftande tibbesvans,

Regnet det bara öste ner...

Onsdagens planerade skogsövningar fick ändras till inomhusträning istället då det var lite väl blött uppifrån. Det blev "rulleträning" på programmet i stället.
I personsök ska hunden markera att den hittat en människa genom att greppa en rulle, springa till föraren för att sen visa vägen till den som hittats.
För att lära hunden beteendet använder vi en lösrulle i form av ev vattenslangsbit i lagom storlek.
Rullen placeras framför en figurant och sen skickar man hunden att hämta rullen och sen visa vägen tillbaka.
Carla tyckte denna övning var fantastiskt rolig och hade en sällan skådad fart. Jättekul!
Imra tyckte det var alldeles väldigt roligt när fröken L gömde sig under ett skynke.
Både J och F som inte apporterat så mycket tidigare gjorde fina framsteg och kvällens största jubel fick herr F när han för första gången plockade upp slangen från golvet.
Båda svarta systrarna var med denna gång, duktiga båda två.
En hejdlöst rolig kväll med många skratt och glatt viftande svansar! Veckans gladpiller.
Nästa gång väntar en riktigt höjdpunkt - viltspår!

Vila mellan övningarna

Så vackert!

Vi har verkligen en makalös natur alldeles runt knuten, idag har vi varit till Vättaberget,
En härlig utflykt där hundarna bara fick ta det lugnt och mysa. Riktig sommarvärme fick vi också.
Sammanfattar återigen dagen i bilder och konstaterar att man inte behöver åka över halva jordklotet för att få en fantastisk upplevelse!

Ännu en bra dag!

Som får sammanfattas i bilder

Imra var såklart också med men fastnade inte på bild denna gång

Bästa dagen!

Igår hade vi en helt fantastisk dag då vi fick följa med till varghundsväninnans favoritställe.
Långt ut i urskogen kändes det som att vi hamnade, inga andra människor eller hundar gav tjejerna tillfälle att springa lösa och busa ordentligt.
Efter en uppvärmande promenad då vi passade på att inviga midjebältet med koppel fick hundarna busa loss ordentligt i tur och ordning. Tibben var så kvick att hon var svår att fånga på bild...
En hjärtevärmande och härlig syn att se så glada, fria hundar. Inkallningen satt dessutom fint!
Efter en vilopaus med korvgrillning så körde vi lite personsök. Carla var först ut att söka.
Hon jobbade otroligt fint och fortsatte trots att det var lite knöligt och linan fastnade vid något tillfälle. Det blev kanske inga tävlingsmässiga raka sök men C löste uppgiften helt förträffligt och vad jag kunde se följde hon vinden och jobbade väldigt självständigt. Jag blev tvungen att lita helt på henne eftersom jag inte visste var Linda hade gömt sig. Jättekul och jag blev lite lätt rörd över det fina arbetet.
Sen var det min tur att gömma mig och med spänning vänta på att bli hittad. Tur att I är en sån fena på sök, annars kanske jag hade blivit kvar där bakom stenen ;) Underlig hobby man har...
Vilopaus igen och sedan testade vi lite rapportering med slangen.
En lite svår omställning för hundarna som behövde lite extra stöttning. C hämtade för säkerhetsskull en pinne också och Imra tyckte nog att jag var helt puckad som inte reagerade när hon var så duktig och hittade mig. Experthjälp krävs nog.
Efter lite hjälp blev det så pass bra att vi kunde avsluta med ett lyckat försök.
En mycket nöjd Tibbe tog på sig nattmössan redan halv åtta igår och sov som en stock tolv timmar i sträck innan jag tvingade ut henne i morse,

Varm bil – en dödsfälla för hunden

Varm bil – en dödsfälla för hunden

Jag tycker att det borde vara självklart för alla men alltför ofta ser man hundar som sitter i varma bilar och mår dåligt i.

Lyckopiller!

Veckan inleddes på allra bästa vis med strålande sol och en träff med järngänget för personsök och spår. Tibben fick vänta till sist medan kamraterna körde ett sök med pop-up gubbe.
Här kan det kanske vara på sin plats med en förklaring av vad en pop-up gubbe är/gör.
Det är en figurant (människa) som gömmer sig bakom tex ett träd. Denne visar sig, dvs poppar upp en kort stund för att sen gömma sig igen. Därefter släpper man hunden på ett sök.
Synintrycket blir en hjälp för hunden att söka rakt. I slutändan ska hunden såklart använda sig av bara nosen. Jag fick denna gång vara pop-up till tre av hundarna. Samtliga mycket duktiga men jag måste erkänna att det blir extra ståpäls när varma, goa varghunden kommer med sina stora kliv. Mäktigt är ordet!
Carla blev ordentligt taggad av att vänta på sin tur och satte iväg med en väldig fart över fältet, en egen liten väg hittade hon såklart och snart var försvunna varghundsmatten återfunnen.
Andra söket gjordes i skogen ochvi försvårade med att göra en liten luring, hundarna fick först se pop-upen sen fick de gå undan och under tiden flyttade figuranten sig en liten bit.
Prinsessan var otroligt taggad även här och efter en liten fundering på varför inte figgen var kvar så löste hon strax problemet när hon hittade rätt doft.
Efter sedvanlig fika avslutade vi kvällen med ett spår. Där blev det svårt med koncentrationen då det var många andra dofter och kamrater som lockade. Efter lite support hittade hon spårslutet och belöningen i form av en kvällskaka ;)
Ren och skär lycka är det att se hundarna jobba! Vi ser fram emot nästa träff om några veckor.

En smutsig hund är en lycklig hund!

Promenos

"Det är inte alltid jag som går ut med hunden. Vi turas om, ibland är det hunden som går ut med mig"
Ett citat som stämmer väl in om man har en tibbe!
Vi har ju ofta sällskap av våra vänner när vi promenerar och det är alltid roligt men ibland är det också väldigt skönt när det bara är vi två.
Igår gick vi till skogsdungen nära där vi bor. Där har vi inte varit på hela vintern så det var extra mycket att lukta på och undersöka. Carla fick ta det i sin takt då vi hade gott om tid på oss. I vanlig ordning krävde fröken ett karamellträd. Ett extra klurigt denna gång, det blev mycket balans och stretching innan hon kom åt godbitarna.
Vintern hade gått rätt hårt fram i dungen så det fanns en hel del stockar att balansera på och hoppa över.
Jag provade(efter tips från Fröken L) att sätta kopplet i en av de övre ringarna på selen för att göra det lite tydligare för henne att hon ska gå före och det fungerade bra. Jag kunde också skicka henne där det inte fanns någon stig och hon hittade en bra väg. Jag upptäckte också att smackningar var en bra signal till henne att fortsätta framåt. Antagligen har jag gjort så tidigare utan att tänka på det och hon har lärt sig vad det betyder.
Vi avslutade promenaden med att sätta oss på en bänk och äta lördagsgodis.
Kvällspromenad blev det däremot ingen, prinsessan tyckte att jag var värsta djurplågaren som tvingade henne att kissa ute i regnet och pinnade bestämt hemåt så fort det bara gick!
Idag vilar vi oss i form inför morgondagens spår och sök.
Det kan ha varit första gången nånsin som jag en fredag har sagt"Jippi! snart är det måndag"
Antagligen är man inte riktigt klok...

Ingen kamera med igår så det får bli en gammal bild.

Valborg, skogsäventyr och fika!

Herr Grävling hade varit på långpromenad...

och haft sammanträde med Hälge!

Våren firades in på allra bästa sätt! Valborgsmässoafton i trevligt sällskap med en skogspromenad där vi träffade på flera spännande spår. God mat och många skratt innan vi somnade gott.
Jag väcktes morgonen efter av en sprudlande glad tibbe som fnattade runt. Morgontrötta varghunden nöjde sig med en puss och en svansviftning innan hon uppsökte soffan igen.
Efter alla morgonbestyr var det dags att träffa järngänget för årets första personsök.
Samtliga hundar jobbade på otroligt bra, även nykomlingen i gänget som inte letat just människor i skogen förut.
Det är otroligt kul att se hur hundarna jobbar med nosen och väldigt spännande att vara figurant och vänta på att bli hittad.
Herr F var som vanligt i sitt esse och Imra tyckte det var lika kul som vanligt.
C lyckades bra med sitt första sök, lite sämre med det andra. Antagligen beror det på att jag tänkt byta kommando. Det gjorde henne förvirrad så jag tänker nog om igen.
Jag behöver också bli bättre på att lita på att hon fortfarande jobbar även om hon står still en stund.
Tredje söket med pop-upp gubbe som förflyttade sig funkade riktigt bra.
En massa fika hann vi ju också med så klart, det får man inte glömma! Vädrets makter hade vi också med oss så det blev verkligen en toppendag, vi var två trötta och nöjda tjejer som somnade i soffan när vi kom hem
Nu blir det några dagars återhämtning innan nästa träning.