Inte ska man ha bråttom när man promenerar med en tibbeprinsessa! Allt ska studeras och tittas på noga, Blommor ska luktas på, pinnar ska provsmakas och människor ska kollas in.
Att gå innan fröken är färdig med det som fångat intresset är inte att tänka på, enerverande ibland, javisst men jag bjuder gärna på det eftersom hon är så duktig och hjälpsam annars.
Vän av ordning och fan av detta med ledarskap undrar kanske om det lilla otyget får göra som hon vill och bara yra omkring?
Självklart inte, vid behov går lilla fröken fint vid sidan och när vi jobbar är det fullt fokus som gäller men jag tycker inte att hon ska behöva ranta runt i en timme i fotposition utan att våga släppa mig med blicken, det är inget hundliv!
Jag tror förresten att vi har en del att lära av våra fyrfota vänner! Människor går (dyra) kurser för att lära sig en konst som hundar redan behärskar till fulländning - Mindfullness!
Tillbringa en dag eller några timmar med att betrakta världen genom hundens ögon, du är i sällskap med en sann mästare!
Att stanna upp och titta på ett löv som fladdrar i vinden (eller glatt jaga efter kanske?) en skalbagge eller en myra eller att bara sitta och njuta av solen som lyser.
Att se denna glädje över små saker är underbart och tankeväckande, att leva här och nu är
en fantastisk förmåga som de flesta skulle må bra av att återupptäcka och det går nog inte att hitta en bättre lärare än en hund!
"En hund har en filosofs själ"(Platon)