Långt ut i urskogen kändes det som att vi hamnade, inga andra människor eller hundar gav tjejerna tillfälle att springa lösa och busa ordentligt.
Efter en uppvärmande promenad då vi passade på att inviga midjebältet med koppel fick hundarna busa loss ordentligt i tur och ordning. Tibben var så kvick att hon var svår att fånga på bild...
En hjärtevärmande och härlig syn att se så glada, fria hundar. Inkallningen satt dessutom fint!
Efter en vilopaus med korvgrillning så körde vi lite personsök. Carla var först ut att söka.
Hon jobbade otroligt fint och fortsatte trots att det var lite knöligt och linan fastnade vid något tillfälle. Det blev kanske inga tävlingsmässiga raka sök men C löste uppgiften helt förträffligt och vad jag kunde se följde hon vinden och jobbade väldigt självständigt. Jag blev tvungen att lita helt på henne eftersom jag inte visste var Linda hade gömt sig. Jättekul och jag blev lite lätt rörd över det fina arbetet.
Sen var det min tur att gömma mig och med spänning vänta på att bli hittad. Tur att I är en sån fena på sök, annars kanske jag hade blivit kvar där bakom stenen ;) Underlig hobby man har...
Vilopaus igen och sedan testade vi lite rapportering med slangen.
En lite svår omställning för hundarna som behövde lite extra stöttning. C hämtade för säkerhetsskull en pinne också och Imra tyckte nog att jag var helt puckad som inte reagerade när hon var så duktig och hittade mig. Experthjälp krävs nog.
Efter lite hjälp blev det så pass bra att vi kunde avsluta med ett lyckat försök.
En mycket nöjd Tibbe tog på sig nattmössan redan halv åtta igår och sov som en stock tolv timmar i sträck innan jag tvingade ut henne i morse,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar