Rackarunge

Tiden går fort med liten valp. Det är inte många lugna stunder i huset med stormen Reidun.
Maken till påhittig och företagsam valp har jag sällan skådat.

pappa Bobby

Där jag med Carla bara behövde säga till en gång, närmar jag mig nu 200 gånger med Reidun.
Matte kan ju ha ändrat sig efter 5 sek...
Tar man en klunk kaffe kan man bli av med frukostmackan om jag säger så.



Hon är också en utbrytardrottning av stora mått, klättrar över kompostgaller och öppnar dragkedjan till kojan med bravur.

Vi tränar på vardagssaker som kontakt, inkallning och att inte brottas när man går på promenad.
Liten får hänga på i egen takt på våra prommisar och hon är mer uppe i luften än på marken men det är bara att hänga med.Fördelen med att hon är så snabb i tanken är ju också att hon lär sig snabbt.
Det gäller att hon lär sig rätt saker bara.
Jag försöker också låta Carla få egna promenader ibland så att vi får lite egen tid,
dessutom får hon hänga med på de saker jag tränar med R fast såklart med högre krav.
Jag tillbringar också väldigt mycket tid med att bara titta på dem när de leker och samspråkar.
Så intressant och roligt!
Hon må vara en rackarunge men det mesta är förlåtet, hon har verkligen stulit mitt hjärta <3 br="">

Nytt år!

Liten har firat sitt första nyår. Vi firade tillsammans med bästa varghundsväninnan.''
I vanlig ordning drog vi till skogs ;)
Skönt för hundarna att kunna få springa lösa och nosa i egen takt dessutom är det bra med trötta hundar med tanke på fyrverkerier och nyårsfirande.
Lite träning av inkallning blev det också och liten Reidun är väldigt duktig.
Den lilla, så vild hon må vara var väldigt lättsam att ha med också, nöjd så länge hon får vara med.
Inte heller var hon rädd för smällare.
På nyårsdagen drog vi ut i skogen igen och Carla njöt i stora drag när hon fick pinna på lös.
För hennes del blev det också lite rulleträning som hon klarade av i full fart med ett leende på läpparna och svansen i topp.
Så roligt! Idag har jag en trött valp med en massa intryck att smälta.
Det trista vädret gör det lämpligt att stanna hemma i soffan och filosofera.
Vi önskar alla ett fantastiskt 2015 och vi ser fram emot nya spännande äventyr.

julklappströjan

Vi har hälsat på trollet i skogen

Här luktar det spännande

Små och stora tassar

Även om man är vuxen kan man bli leksugen.

Reidun i vinterland

Liten fröken var morgonpigg idag och väckte matte med ett kärleksbett i näsan redan kl :06:10.
Snö är det bästa som finns så hon ville ut och se om den var kvar.
Idag har vi provat långlina för första gången. Vi har ju inga riktigt trygga ställen för att släppa helt lös där vi bor. Linan är då en bra trygghet.
Varierande kvalitet på bilder då det inte var lätt att hänga med i svängarna :D

Dubbel glädje!

Så är det faktiskt. Dubbelt så roligt med två hundar :). Däremot räcker inte tiden till för allt annat jag skulle vilja göra som tex uppdatera bloggen med vad som händer.
Det är verkligen två olika personligheter mina tjejer. Där Carla eftertänksam och försiktig hojtar Reidun med barnslig entusiasm "Jag kan!". Går det på tok säger hon "nästa gång kan jag!"
Utvecklingen går i rasande takt och den lilla är både smart och företagsam. Det är sällan jag har några minuter över men å så roligt det är!
Carla blir ibland väldigt lik Prusiluskan när hon ser Reiduns framfart. Prinsessan vet ju vad som passar sig och inte!
Carla har ett enormt tålamod och jag tycker att hon skulle kunna säga ifrån lite till faktiskt.
Liten får hänga med på träningar med hjärngänget och vi har också hunnit med en mysig söndagsutflykt med svarta brudarna.
Har kollat igenom några hundra bilder, de flesta suddiga eftersom liten inte är stilla så många sekunder. Men det är tydligt att hon växer och skiftar färg!

De´ä mycke´nu

Mycket har hänt sen sist, den lilla växer så det knakar och det är jättespännande att följa hennes utveckling. Det är också roligt att se samspelet mellan henne och Carla som fortfarande inte är så imponerad över lillans uppenbara brist på uppfostran ;). Det är väldigt intressant att se när Reidun försöker förstå och använda sitt språk för att få vara tillsammans med storasyster. Jag skulle kunna sitta med filmkameran i handen hela dagarna.
Vi har varit lite otursförföljda den senaste tiden då Carla kort efter sin operation fick bekymmer med sin mage också vilket resulterade i tre nätter på sjukhus och oroliga dygn för matte.
Efter en liten svacka i torsdags verkar det dock vara på bättringsvägen igen. peppar peppar.
Förra helgen fick vi möjlighet att prova Ttouch som enkelt förklarat är en mild form av massage med lätta beröringar. Man använder sig också av enkla kroppsövningar för att förbättra kroppsuppfattningen.
För Carla och mig var det helt rätt! Jätteskönt att få ägna mig helt åt henne och hon tycker det är supermysigt och somnar oftast. En hel del oro släppte hos mig och det var oerhört intressant att känna förändringen i energi hos både två och fyrbenta.
Reidun har hunnit med att vara med på ett valpsläpp och träna sina språkfärdigheter.
Som vanligt spännande att se olika valpar av olika raser i samspråk.
Reidun reagerade faktiskt ungefär som jag väntat mig utifrån vad jag sett i möten med andra hundar.

Ingen blyg viol...

Nu har hon flyttat hem till oss, lilla Reidun! jag vet inte om jag har dåligt minne men jag kan inte påminna mig om att Carla var så här busig!?
Epitetet vilda bebin passar utmärkt. Vi har haft fullt upp och jag önskar mig både ögon i nacken och ett par extra armar. Carla är än så länge lite skeptisk till det hela. Lillan är väldigt charmig och mysig.
Det bli spännande att följa utvecklingen. Än så länge kan jag se att hon verkar ha ett bra språk och hon är väldigt nyfiken, hon kan bli rädd men undersöker alltid det hon blivit rädd för.
Nu ska vi bara hitta till fungerande rutiner. I ärlighetens namn känner jag mig något ringrostig på valpfronten.

På bättringsvägen!

Carla börjar bli sitt vanliga jag, om än lite emlig då hon börjat löpa. Hon verkar dock pigg och kry och har inte visat några tecken på fortsatta bekymmer med kissningen.
Dietmaten slinker ner utan bekymmer och det märks på energinivån att hon inte fått gå några längre promenader. Idag blev jag till min glädje uppringd av Djursjukhuset som ville följa upp hur hon mådde. Jättehärligt att känna att det bryr sig även efteråt.
Ärret verkar läka jättefint och är faktiskt finare än min egna ;)
Nu hoppas vi att det fortsätter på samma sätt och att vi slipper fortsatta bekymmer.
Vi väntar och längtar efter att snart få hämta hem "lillasyster"
Vi har en spännande tid framför oss. Det är väldigt länge sedan jag hade två hundar och ännu längre sedan jag hade en vuxen hund och en valp.
Lite av en dröm som går i uppfyllelse snart :)

Eftersom jag inte vet ännu vilken valp jag får hem får en liten Carla illustrera det hela ;)