Stormen Reidun överraskade i stormen!

Igår hade vi bokat in utomhussök/fordonssök i Nose Work. Om det är entusiasm eller galenskap som får en att genomföra planerna trots gårdagens blåsväder ska jag låta vara osagt.
Sällskapet var i alla fall det bästa och med ordentligt med kläder så...
F
ör Reidun som verkligen inte tycker om blåsväder så blev träningen en utmaning på många sätt. Dels att bara vara utomhus, dels att hitta doftkällor när vinden går åt alla håll.
Efter en lite yr inledning tycker jag ändå att hon lyckades med bravur, framför allt med fordonssöket där hon på andra söket hittade en doftkälla på insidan dörren innan hon hittade "den lätte" som vi satt på utsidan dörren för att göra det enkelt för henne att lyckas.

Första utomhussöket funkade sådär, dels pga att vinden gick runt, dels pga klantig matte.
När vi fick byta plats funkade det mycket bättre när matte skärpte till sig ;)
Jag blev särskilt nöjde med de höga söken, det har vi inte tränat så mycket på men jag tyckte att hon var väldigt tydlig.
Vi fick avsluta med en lätt och rolig övning där vi fick förstärka hundarnas självförtroende.
Massa belöning när hon markerar doftkällen sen pekar jag vid sidan av källan och frågar "är den inte här" och när hon (såklart) markerar källan igen blir det ännu mer belöning.
Kul för hundarna att känna: Jag har rätt, matte har fel! och verkligen ett kvitto på att dom kan doften.
Det tog några timmar att tina upp men vad gör det när vi har så duktiga hundar!

Ikväll öppnar jag min julklapp till mig själv, en sprillans ny bok om nose work och hoppas på ännu mer inspiration.

(Att fota i mörker funkar mindre bra så fotot är taget ifjol)

Ho,ho, ho!

Dan före doppare dan och töserna sneglar nyfiket på paketet som det står deras namn på.
Öppnas först imorgon dock. Inte tjuvstarta!

Snö...

har vi lite eller ingenting av nästan. Tråkigt för små sessor som gärna hade busat i vinterland.
Just nu har töserna fått lite vintervila från träning då det har varit ganska intensivt med både Nose Work, spår och personsök. Aktivering är bra men återhämtning är minst lika viktigt.
För Reiduns del är det i alla fall inplanerat ett doftprov i januari. Håller tummarna för att det ska gå bra. Vila eller inte, söndagsturerna fortsätter men i vinterformat. Igår blev det en tur till Södra berget där snökanonerna sett till att det fanns lite vitt på marken. Skoj promenad med bus och sen avslutning med gofika och middag hemma hos svarta systrarna.

Liten paus på södra

Tomten har träffat Bängt...

Ett år äldre...

Sen sist har Carla hunnit fylla hela 9 år. Otroligt vad tiden har gått fort.
Födelsedagen firades med extra god frukost, lite korvsång av matte och en alldeles, alldeles egen promenad med skutt på stenar och extra gotta.

Reidun och jag har nu gått mer än hala NW-kursen och det är verkligen superkul, jag är helt imponerad över hur duktig hon faktiskt är.Igår hann vi med både utomhussök och fordonssök.
Fortfarande är upplägget på kursen jättebra och samtliga hundar får lyckas.

Jag tycker också att det är otroligt bra att varje tillfälle avslutas med frågan: vad är du mest nöjd med idag? Igår kunde jag bara svara "allt, hon är helt fantastisk!".
jag var inte bara nöjd med hur hon jobbade, utan också med att hon kunde koppla av däremellan.
Nog så viktigt när man är på kurs, vi ser fram emot nästa tillfälle.

Spännande höst!

I söndags hade jag förmånen att få lyssna på Per Jensen. Ett fantastiskt roligt och intressant föredrag om  "Den missförstådda hunden" Många skratt, en del Aha-upplevelser och mycket "det var väl det vi visste" när Per redogjorde för de senaste forskningsrönen så att även vi vanliga dödliga förstår.

På onsdag var det dags för mig och Reidun att lämna Carla hemma och börja fortsättningskurs i Nose Work. Spännande att klara sig utan "storasyster" och träffa lite nya hundar och en ny fröken.
Vi har ju hållit på en hel del med NW men behöver hjälp att komma vidare och finslipa lite.

Det känns som ett bra upplägg på kursen och en duktig instruktör, stor variation på sökarbetet och rätt träning för både två och fyrfota.
Vi gjorde både behållar- inomhus och utomhussök och alla hundar jobbade på fint.
Det är kul att söka själv men minst lika givande att titta på andra och jättebra att få andra ögon på sig själv och sin hund. Vi ser fram emot resten av kursen!

Flisa & Reidun är kurskamrater (foto:Helén Backlund)

Semestermys!

Nu har vi semester, töserna och jag. Vi har inga som helst planer och det är jätteskönt. Vi tar dagen som den kommer och njuter av att tillbringa mycket tid tillsammans. Igår blev det en utflykt med svarta systrarna till en av våra favoritplatser. Det blev en härlig dag vid stödesjön med både bad och korvgrillning.

Nya utmaningar!

Igår gick söndagsturen till Huli för lite skoj och mys, lyxvariant med skjuts dit sparar lite på kroppen men Nose work ger töser och systrar full sysselsättning ändå.
Blåsigt vid hulistugan och flera doftkällor gav alla fyra en ordentlig utmaning som dom klarade av på ett mycket bra sätt. Det blev väldigt tydligt att doften flyttar på sig på grund av yttre faktorer och det gäller att lita på och läsa av hunden och stötta på rätt sätt för att behålla glädjen i söken.
Inspirerad av en film jag sett testade vi också att droppa lite eukalyptus på en maskros, såna finns det gott om och det var spännande att se om hundarna skulle identifiera rätt blomma. Vi kan bara konstatera att luktsinnet på våra hundar är makalöst. Trots störningsdofter och klurig vind var det inga större problem.
Fyra trötta och nöjda hundar somnade gott efter promenaden hem medan vi tvåbenta avslutade dagen med grillat gott!

Smått och gott och söndagstur!

Söndagsturerna är ett stadigt inslag med en massa skoj och bus eller bara-varatid.
Nu när värmen (nästan) är här blir det härliga turer med både korvgrillning, gofika och tid för meditation till ljudet av vågor. Reidun jagade bubblor på vattnet och blev oplanerat blöt i ansiktet...
Vi har också hunnit med en utomhusträning med både spår och Nose Work.
Både NW och spår blir faktiskt roligare och roligare tycker jag. Det är en utmaning att lägga upp träningen så att hundarna får lyckas men att de ändå får tillräckligt med klurigheter för att de inte ska bli uttråkade.
Det gäller att behålla träningsmotivationen för oss alla tre.
Träning ska vara roligt och man lär sig bäst genom att lyckas!
Häromdagen hade jag äntligen tid och motivation till att ge båda lite ensamtid.
Jag blev glatt överraskad av Reidun som var oerhört lydig och lyhörd trots mycket störningar från både folk och fä! (och grillkorv). Även unghundar glänser ibland :)
Carla fick träningsledigt och bara njöt av att få spankulera i egen takt och få lördagsgodis på varje sten hon studsade upp på. En spänstig dam är hon minsann, prinsessan Carla!

Spankulerar...

Reidun hittar spännande bubblor i vattnet

och blir blöt i nyllet!

Konsten att njuta av nuet...

Tjusningen med spår!

Efter att Reidun tydligt visat att hon är road av spår har den måttligt roade matten kapitulerat.
Tjejerna måste ju få göra det dom tycker är roligt helt enkelt!
Förra helgen testade vi ett enkelt, rakt spår. Liten svårighet blev det ändå eftersom det blåste en del.
Efter lite förvirring fick R tag i vittringen och pinnade iväg. Oj så roligt det var att se henne jobba!
Något förvånad blev hon över att hitta sin favoritbäver som spårslut och hon var inte helt klar över varför tvåbeningarna blev så till sig men efter en fika
Carla fick fortsätta jobba på med personsök och att hämta rulle, fortfort kan man springa med rullen sa hon glatt.
Den här helgen blev det också utflykt med massa bus och skoj, Reidun satte nytt hastighetsrekord och Tant Flisa passade på att tjyva en leksak i farten. Underbart med skojiga tanter.
Carla passade på att bjuda på rallylydnad som en riktig champion. Riktigt skoj det med.
Allt är helt enkelt roligare ute, särskilt när man har gott sällskap å gofika!
paus och lite funderande blev det ett kort spår till och där var det inga tveksamheter. Roligt till tusen och detta måste vi fortsätta utveckla.

Vårfika och nosjobb!

Äntligen blev det dags för en riktigt härlig vårutflykt och utefika tillsammans med svarta systrarna!
Men innan fika så måste man jobba lite såklart, det blev blandad kompott med både hämta gris, hämta rulle och personsök. Alla fyra jobbade på bra på sitt eget lilla vis.
Carla var på mycket gott humör och skojade till det med mig när hon på lek fick leta reda på mig.
Hon tyckte det var kul att ta en annan väg och stå och kika ner på mig från en sten istället för att ta den väg jag förväntat mig. Reidun slog på lilla spårnosen och tyckte det var väldigt spännande att vara ute i skogen igen :). Det blir nog till att utveckla detta med spår för hennes del eftersom hon verkar tycka det är väldigt roligt.
På det hela taget en alldeles väldigt bra dag!

Snart är det dags!

Härliga hundhögen

Äntligen, äntligen är det dags att köra igång med lite mer organiserad träning med gänget!
Bara en ynka vecka kvar! Planeringen för våren ser väldigt bra och inspirerande ut.
Vi laddar upp med att göra H och svarta brudarna sällskap när dom i sin tur är sällskapsdamer åt Varghundsväninnan. I helgen blev det härlig promenad i skoterspåret med lite apportering av både gris och rulle.
Vi kör också stenhårt på att få sansade promenader utan besök av Bängt.
Så långt finkar strategin att helt ignorera hängande i koppel osv riktigt bra. Dvs när Reidun inte uppför sig önskvärt händer absolut ingenting! Då får lilla bus fundera och det brukar resultera i att hon går riktigt fint i kopplet sen.
Kortare och kortare perioder av strul för varje promenad! Tålamod och träning lönar sig.

Så här hämtar man gris, se och lär!

Provar lite...

Jag kan också! (samtliga foton tagna av Helén Backlund)

10 kg positiv energi...

Återanvänder en bild från utflykt.

Det är precis vad mina tibbetöser är.
Positiv energi till max! Carla på sitt stillsamma vis, genom att ligga nära när jag har ont eller bara genom att visa hur hon njuter av att sitta på en kulle tillsammans.
Reidun har en mer sprakande energi och visar hur kul livet är genom att jaga en snöflinga eller ett löv, för att plötsligt stanna upp i stunden och fascinerat titta på en humla som surrar i en nyponros.

När jag tittar tillbaka på förra året så inser jag att jag har försökt omge mig med positiv energi och göra saker som vi mår bra av, alla tre.
Jag planerar utflykter för att det bästa vi vet är att packa ryggsäcken och vara ute nästan hela dagen.

Det behöver inte alltid vara så märkvärdigt eller fantastiskt väder, det viktiga är sällskapet och vad vi gör.
Ibland blir inte utflykten längre än bort till skolan för lite utomhussök. Med duktiga hundar, lite gofika och en påtår om det börjar regna så är dagen perfekt!
Ibland blir det längre utflykter där vi får upptäcka nya platser, struntar i träning och bara är och kanske grillar korv.
Oavsett vad vi gör så är positiv energi den gemensamma nämnaren, att se det fantastiska i att en humla kan flyga, att min hund är otroligt duktig med sin nos och att det faktiskt kvittar om hon kan ligga på kommando. Att mina hundar inte alla dagar går fint i koppel spelar heller ingen roll så länge varje promenad bjuder på ett skratt och jag ser ögonblicket där de befinner sig vid min sida med fin kontakt. Att även om vi inte hade tur med vädret eller träningen inte gick som vi har tänkt oss så kan ändå dagen sammanfattas med: Vad vi har det bra!
Den känslan tar vi med oss 2016 och fortsätter njuta av utflykter, träning och våra två och fyrbenta vänner.